Ducati Streetfighter V2 2025 - Den nakna med kämpaglöd

Den nya 890 cm³ V2-motorn levererar 120 hk och 93 Nm vridmoment - allt direkt och oförfalskat, utan någon formplåt emellan. Med en vikt på endast 175 kg är Streetfighter V2 den lättaste nakenmodellen från Ducati. Precis som hos föregångarna (Panigale och Streetfighter) används även hos den nya Streetfighter V2 basen från Panigale V2. Och hur ser den ut?

Hjärtat i Streetfighter V2 är den helt nya 90°-V2-motorn. Den är utrustad med variabel ventilstyrning och ska ge maskinen en linjär och kontrollerbar effekt. Tack vare IVT-teknologin finns redan vid 3.000 varv per minut mer än 70 % av det maximala vridmomentet tillgängligt. Tillsammans med det högprecisa Ride-by-Wire-systemet omvandlas varje gasrörelse direkt till framdrivning. Som tidigare nämnts har den nya V2-motorn minskats i slagvolym och effekt och kommer med 890 cc slagvolym och 120 hk i våra utställningar. Grundkonstruktionen samt 90° cylindervinkeln har förblivit densamma. Ducati lyckades dock genom den mindre slagvolymen göra motorn både smidigare och framför allt lättare. Fantastiska 9,4 kg kunde bantas bort från 955 Superquadro. Detta uppnåddes genom många små detaljer, som t.ex. ihåliga och förkromade ventiler. Dessutom använder man DLC-beläggningar i ventilmekanismen och kan tack vare den ökade slitstyrkan vid kontaktpunkterna även minska komponentstorleken och därmed spara vikt igen.

Vidare används ingen Desmotronik i den nya motorn. Ventilerna stängs här med fjädrar, precis som i nästan alla andra motorcyklar. Den tidskrävande ventiljusteringen som är vanlig i Desmo-motorer behövs inte här, vilket förlänger intervallen för ventilspelkontroll till 30 000 km. En stor del av viktbesparingen beror också på den mindre höljeskonstruktionen med mindre kylkanaler och den mellan cylindrarna placerade vatten/oljebyte, vilket gör oljekylaren överflödig. Förutom viktfördelen försöker man med den av konkurrenterna redan kända variabla ventilstyrningen kompensera för nackdelen med mindre slagvolym i det lägre varvtalsområdet. Detta förbättrar prestandan vid lägre varvtal och ger en jämnare kraftutveckling, vilket är särskilt fördelaktigt vid vägkörning. Trots detta nås maximal effekt först vid 10 750 varv/min och det maximala vridmomentet på 93 Nm vid 8 250 varv/min innan begränsaren slår till vid 11 350 varv/min. Med det optimerade avgassystemet som finns som tillbehör ska motorn nå 126 hk. Baserat på dessa data kommer alla som vill ha maximal drivkraft ändå behöva hålla sig i de övre varvtalsområdena.

Även med det serietillverkade avgassystemet går Ducati sin egen väg. Medan två ljuddämpare under sätet, liknande V4 Racing-systemet, används vid utblåset, är rördragningen bakåt något ovanlig. Vanligtvis försöker man att elegant dölja dessa inom motorcykeln, men i detta fall dras de långt bakåt under och sedan mycket framträdande uppåt vid sidan av svingarmen. Kanske ett försök att hålla den värmestrålning som är känd från Panigale borta från föraren. Om detta också är estetiskt tilltalande återstår att se. Anti-hopping-kopplingen går i olja och förhindrar därmed det tidigare Ducati-typiska kopplingsskramlet vid tomgång, vilket med dagens ljudbegränsningar knappast skulle vara godkänt. Naturligtvis uppfyller den nya motorn den senaste Euro 5+ normen och är därmed redo för framtida användningar. Därför kommer motorn även att finnas med 115 hk och större svängmassa för att med ytterligare eftergifter mot körkomfort/touring kunna utrusta andra motorcykeltyper med den.

Monocoque-ramen på Streetfighter V2 är gjuten i aluminium och är med sina 4 kg mycket lätt. Den är direkt fäst vid motorcylinderns huvud, vilket förstärker motorcykelns struktur samtidigt som vikten minskar. Med en hjulbas på 1.493 mm, en styrgeometri på 24,1° och 103 mm efterlöpning är Streetfighter V2 något mer inriktad på stabilitet än Panigale. Detta är nödvändigt för en Streetfighter på grund av den upprätta sittpositionen och det breda styret, vilket kan främja en viss instabilitet. Svingen är, precis som på Panigale, en dubbelarmkonstruktion. Med en sitthöjd på 838 mm kommer genomsnittliga till långa förare att känna sig bekväma, medan kortare förare kan ha det lite svårare. Totalt sett har dock även i dessa områden viktbesparingar gjorts, och med ett lätt litiumbatteri har fordonets totalvikt minskats med otroliga 15 kg jämfört med föregångaren och väger nu bara 178 kg körklar utan bränsle.

När det gäller bromsarna förlitar sig Ducati typiskt nog på Brembo. Med två 320 mm skivor fram, som greppas av M50-ok, bör den nya Streetfighter också kunna fördröjas utan ansträngning.

I standardversionen används en 43 mm Marzocchi-gaffel fram och en Kayaba-stötdämpare bak, medan "S"-varianten helt förlitar sig på Öhlins. Den här gången ska dock ingen elektronisk justerbarhet implementeras, vilket också innebär eftergifter i prissättningen. Trots detta hittar man i alla fjädringsutrustningar ett fullt justerbart system.

Förutom den 5" TFT-displayen har Streetfighter V2 ett avancerat elektronikpaket baserat på en 6-axlig tröghetsplattform. Funktionerna inkluderar:

• Sportigt ABS Cornering: Ger extra säkerhet vid bromsning i kurvor.
• Ducati Traction Control (DTC): Förhindrar att bakdäcken spinner.
• Ducati Wheelie Control (DWC): Kontrollerar framhjulets lyft vid acceleration.
• Engine Brake Control (EBC): Reglerar motorbromsen.
• Ducati Quick Shift 2.0: Möjliggör snabb växling utan koppling.

Streetfighter V2 erbjuder fyra körlägen (Race, Sport, Road, Wet), vilket gör det möjligt för föraren att anpassa inställningarna för alla kontroller och gassvar efter sina preferenser och de aktuella körförhållandena.

Designen av Streetfighter V2 tar upp ikoniska drag från serien – en aggressiv frontprofil med LED-strålkastare och ett muskulöst, till det väsentliga reducerat utseende. Den fullständiga LED-belysningen och den smala, aerodynamiskt anpassade silhuetten skiljer maskinen visuellt från andra nakna cyklar och betonar dess sportiga ursprung. Eftersom Streetfighter V2 också kommer i en A2-godkänd variant, kommer den sannolikt att vara ett hett ämne för nybörjare, förutsatt att spargrisen är välfylld, kan den också attackeras.