Amelies topp 5 motorcykelnyheter 2025

Suzuki har med de nya DRZ-modellerna skapat ett generationsöverskridande uppmärksammande och jubel. DRZ400, som lanserades för 24 år sedan, har med tiden byggt upp en stor skara fans. Många samlar till och med på de många versionerna av Dual Sport-cykeln. Även min partner har en gammal DRZ i garaget, som ofta används och älskas innerligt.

DRZ4S ligger på första plats hos mig av flera anledningar. Jag har i flera år beundrat de äldre DRZ-modellerna för deras hållbarhet och robusta karaktär. Denna egenskap har också fått mig att snegla på en RMZ från tidigt 2000-tal när det gäller en egen motocrossmaskin. För knappt ett år sedan samlade jag mina första offroad-erfarenheter, vilket visade mig att vikt och hantering är mycket viktigare än prestanda. Speciellt eftersom fall eller vältning på krävande terräng är oundvikligt. Även som en smal kvinna med måttlig styrka i armarna vill jag kunna resa min motorcykel själv i en nödsituation (naturligtvis med rätt teknik). Att DRZ4S med sin säteshöjd (920 mm) och vikt är ett tillgängligt alternativ, fick jag uppleva under videoproduktionen av de två modellerna (4S och SM). Med sina 151 kg, 38 hk och en smal sadel lyckades den imponera på mig flera gånger vid lanseringen. LED-belysningen och assistanssystemen kompletterar motorcykeln ytterligare till en modern Dual Sport-kandidat, som i (valfri) gul, modern design fortfarande är omisskännligt en del av Suzuki-familjen. Att man kan gå direkt från väg till grus är ytterligare en stor fördel. Jag kan tänka mig att man som nybörjare med DRZ4S även kan våga sig på motocrossbanan. Där har jag själv redan samlat erfarenheter - även med enduron kan det till en början fungera ganska bra och ge stora framsteg i lärandet :).

Naturligtvis bör man, om huvudfokus ligger på crosskörning, välja fullblodiga crossmaskiner, eftersom dessa i jämförelse är betydligt lättare, piggare och hårdare inställda. MEN, för att närma sig räcker det gott och väl. Sammantaget verkar 4S i alla fall vara en händig, mångsidig cykel med mycket körglädje under den skarpa kåpan. Jag hoppas att jag får lära känna den i framtiden - naturligtvis grundligt på både väg och grus.

En seriemotorcykel som kommer så nära en segerrik rallycykel som möjligt? - Det är vad Aprilia vill leverera med den nya Tuareg Rally. Och det verkar som att racingföraren Jacopo Cerutti tillsammans med Aprilias utvecklare har lyckats skapa något både solitt och snyggt. Den som är offroad-entusiast vet säkert väl vilka egenskaper en robust, smidig cykel bör ha - och det är precis vad Aprilia siktar på här. Tuareg får en förfinande uppdatering: högre säte (+20 mm) och en omarbetad styre underlättar bytet mellan sittande och stående position, 240 mm fjädringsväg med linjär fjäderkonstant och en Kayaba-dämpare för stabilitet och kontroll på ojämn terräng, ekrade hjul med Ergal-fälgar, ett förstärkt sidostöd och ett massivt aluminium-motorskydd. Sist men inte minst, en ny motorstyrning för bättre gassvar och precision. Det kliar i fingrarna... Att motorcykeln dessutom är mycket stilren bidrar naturligtvis också till bedömningen. Slutsats: jag skulle definitivt inte säga nej till en tur på Tuareg Rally. Om den verkligen lever upp till sin beskrivning skulle jag förmodligen rida ända in i den sandiga solnedgången.

Att Triumph Speed Twin 900 är mycket mer än bara en stilfull retrocykel har jag fått uppleva personligen. Med sin karaktärsstarka motor, det optimerade chassit och de moderna funktionerna lyckas den briljant balansera mellan klassisk design och modern prestanda. Ljudet från den 900 cc parallelltwin-motorn med 65 hk vid 7 500 varv/min och kraftiga 80 Nm vridmoment överraskade mig positivt. Det fylliga mullret vid acceleration bidrar till njutningen av varje åktur och även den detaljrika, högkvalitativa estetiken drar många blickar till sig. Att Speed Twin inte bara kan köras bekvämt utan också snabbare (och det mycket smidigt och harmoniskt) ledde mig slutligen till att ge den en tredje plats. Den som föredrar kultdesign och charmen hos de gamla, oförändrade Triumph Classics hittar säkert en favorit bland de autentiska ikonerna - hyllningen har Triumph lyckats med utmärkt.

Eftersom även mindre motorer ger mycket körglädje och numera sitter i högmoderna chassin, vill jag nämna ytterligare en A2-nyhet. Även om denna nyhet fortfarande betraktas som ett koncept...

I hjärtat av den framtida F 450 GS slår en helt ny tvåcylindrig radmotor, som har utvecklats från grunden. Redan denna detalj väckte mitt intresse för några månader sedan. Med 48 hk vill den utnyttja A2-klassens begränsning fullt ut och lovar tack vare innovativ tändningsförskjutning en särskilt karaktärsstark och högvarvskörning. Att ljudet ger ett brett leende och gör en sugen på mer fick jag uppleva på Eicma. Dessutom finns övertygande funktioner som BMW Motorrad ABS Pro (lutningsberoende), konfigurerbara körlägen, en prestandabroms och en mäktig 6,5-tums TFT-display med anslutningsmöjligheter. Allt man behöver och mer därtill. Den största fördelen för mig personligen är att den nya GS ska vara mycket offroad-anpassad - så längre turer kan göras spännande och maskinen skulle med sina siktade 175 (förhoppningsvis) bli en riktig lättviktare. Det återstår att se om ribban vad gäller prestanda och vikt inte har satts för högt (eller lågt ;) ). Ett spännande projekt som både utvändigt och invändigt verkar lovande.

Utrustad med den vridmomentstarka 890 cc CP3-motorn från den populära MT-09, imponerar den nya R9 inte bara visuellt. Den helt nya ramen väger endast 9,7 kg – den lättaste ramdesignen i Yamahas supersportsegment. Den ska ändå erbjuda hög styvhet och både imponerande smidighet och precis hantering. Om dessa aspekter inte är överdrivna och körupplevelsen verkligen ger så mycket glädje på vägen och framför allt på racerbanan, kan det här vara en dold skatt. R9:an kommer dock knappast att förbises med sitt design.

Att man redan med R6:an blir ganska svettig i tävlingar och att Yamaha redan har några populära sportcyklar i sitt sortiment är ingen hemlighet - det återstår att se hur den stora systern kommer att prestera i framtiden. Förhoppningsvis får jag snart uppleva själv om supersportcykeln håller vad den lovar.